And she broke herself too...

Det där med namn till tavlor och bilder har aldrig varit min starka sida, men vissa sitter som en smäck. Det händer till och med att jag bestämmer ett namn till en tavla först och sen bestämmer vad jag skall rita och hur den skall se ut. Det är oftast de som är de personliga bilderna, de som jag gömmer i en kartong under min säng och aldrig visar för någon. De tavlorna som jag lite diffust berättar genom teckningarna hur jag mår eller vad som hänt. 
A4 för engångskull. Kol och blyerts.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0